Handelsbanken Q3 2019

Imorse kom SHB med sin rapport för Q3 2019. Handelsbanken har som alla banker pressats av kostnader kopplade till minusräntan, marginalpress på bolån och oron för inbromsningen på bostadsmarknaden. Samtidigt har bankens premiumvärdering gentemot resten av marknaden ifrågasatts, huvudsakligen för att dess gamla adelsmärken -- låga kreditförluster och bra kostnadskontroll -- kommit på skam.

För investeraren bör fokus de kommande kvartalen därför ligga på två saker: huruvida verksamheten i botten rullar på som vanligt, och huruvida de aviserade sparprogrammen har avsedd verkan och tar Handelsbanken tillbaka till ett kostnadsmässigt normalläge.

Jag vill peka på följande huvudpunkter:

• Banken genomför åtgärder som förväntas reducera den årliga kostnadsnivån med cirka 1,5 mdkr med de första effekterna under 2020.
• Oförändrat räntenetto, något ökat (+1%) provisionsnetto.
• Resultatet för tredje kvartalet belastades med en reserverad omstruktureringskostnad på -900 mkr.
• Ökande resultat QoQ: 5570 (5350) justerat för engångsposten.
• Sjunkande K/I-tal QoQ: 48,4 (48,8) justerat för engångsposten.
• Sjunkande kreditförlustnivå: 0,03 (0,07).

Rapporten gör klart att den underliggande verksamheten tuffar på som vanligt, möjligen på marginalen lite bättre än vanligt. Den sjunkande kreditförlustnivån ser naturligtvis fin ut, men ligger inom ramen för naturliga variationer mellan kvartalen. Viktigare är att ledningens åtgärdsprogram för kostnader fortsätter till synes enligt plan, och att det görs konkreta utfästelser om betydande kostnadsminskningar i närtid.

Sammantaget är min uppfattning att det underliggande värdet och därmed investeringscaset i Handelsbanken fortsatt ser bra ut. Den infogade bilden kommer från rapportpresentationen och illustrerar min poäng ganska väl. Om man har förtroende för att ledningen kommer att hantera kostnadsfrågan på ett bra sätt så ser man att Handelsbankens underliggande bankrörelse utvecklas i rätt riktning. Handelsbanken är samtidigt den mest konservativa aktören på en svensk bankmarknad som karaktäriseras av hög lönsamhet och ordentliga vallgravar.

Pilarna pekar åt rätt håll.

Snabbanalys: K2A pref

Där kom så den väntade noteringen av de gamla Sveafastigheter-killarna Andersson och Knausts fastighetsbolag K2A. Givet mönstret från tidigare pref-emissioner lär denna bli kraftigt övertecknad.

I korthet går K2A:s verksamhet ut på att producera, förvärva och förvalta hyresrätter och studentbostäder. K2A skall dessutom, för att stärka kassaflödet, investera i samhällsfastigheter och kommersiella fastigheter med låg risk (det senare skall, så vitt jag förstår, tolkas som fastigheter för privatiserade samhällsfunktioner, exempelvis privat välfärd och liknande, som är direkt jämförbara med samhällsfastigheter i fråga om risk). Bolagets verksamhet skall vara koncentrerad till Mälardalen och vissa utvalda universitets- och högskolestäder.

Villkoren för preferensaktien är i korthet följande:

• Teckningskurs 250 kr
• Företrädesrätt till utdelning 20 kr med kvartalsvis utbetalning
• Direktavkastning 8 % (8,25% effektiv)

Min inledande bedömning är att K2A:s fokus på hyresbostäder och samhällsfastigheter bäddar för en låg volatilitet i kassaflödena, vilket är av vikt vid värderingen av preferensaktier. Särskilt fokuset på studentbostäder och hyresbostäder i inflyttningsorter gör bolaget väl positionerat för att dra nytta av bostadsmarknadernas kraftiga efterfrågeöverskott.

Jag ser dock en hel del nackdelar med bolaget. Till att börja med är den absoluta majoriteten av bolagets fastigheter på projekt- eller planeringsstadiet.

Vidare är jag inte odelat positiv till satsningarna på studentbostäder. Studentbostäder är utsatta för större slitage än vanliga hyresbostäder. Dessutom är boendetiderna normalt kortare och studenthyresgästerna mindre toleranta för höga hyresnivåer, både på grund av svag ekonomi och av politiska skäl.

Därtill verkar stora delar av K2As studentbostadsportfölj vara av andra klassen: vad sägs exempelvis om studentbostäder vid Gävle högskola eller studentbostäder för Stockholmsstudenter belägna ute i Vällingby med 45 minuters resväg till Stockholms universitet?

Räntekostnaden för preferensaktiefinansieringen bör vid full anslutning och full övertilldelning bli 14 MSEK. Detta skall finansieras med ett förväntat framtida förvaltningsresultat om 27 MSEK. Detta förvaltningsresultat förutsätter dock färdigställande av de projekt som idag är pågående och planerade och beräknas kräva 64 MSEK för att färdigställa. Finansieringen av preffarna (för att inte tala om verksamheten i övrigt) framstår således som rätt tunn.

Sammanfattningsvis framstår K2As preffar som mer riskfyllda än vanligt, beroende dels på den medelmåttiga kvaliteten på bolagets portfölj och den i nuläget oklara finansieringen. Detta motsvaras till viss del av en högre kupong. Givet det minst sagt heta noteringsklimatet kan man troligen göra en vinst på att teckna och sälja efter noteringen. Jag är dock inte alls övertygad om att teckna för att hålla på längre sikt.

Jag återkommer med en mer fyllig analys framöver.

UPPDATERING! Bloggrannen Petrusko har skrivit ett kortare inlägg om K2A pref med något mer negativ marknadssyn än jag.

Investering i storbolagsaktier – är börsen övervärderad?

Det senaste året har marknadsvärderingarna både i Sverige och internationellt ökat kraftigt och Stockholmsbörsen har nu passerat all time high. Bara under YTD (2015) har OMXS30 ökat med cirka 7,9 %. Möjligen är detta grundat i fundamenta efter rapportperioden men som contrarian investor är jag benägen att anlägga en skeptisk syn på investering i ett läge som detta.

OMXS30 är upp 9,9 % för 2014 och 20,7 % för 2013 medan tillväxten mellan 2012-2014 legat på omkring 1 %. Uppvärderingen av börsen beror alltså huvudsakligen på ökade multiplar och inte på förbättrad fundamenta.

Tätt sammankopplat med den obefintliga tillväxten är Riksbankens allt mer desperata åtgärder för att stimulera – nu senast diskussionerna om möjlig negativ ränta. Den typen av stimulansåtgärder genomförs inte i en tillväxtekonomi och den omständigheten att Riksbanken ständigt reviderat sina prognoser borde mana till eftertanke. Börsuppgången motsvarar inte underliggande fundamenta.

Slutligen noterar vi att noteringsklimatet de senaste åren varit briljant. Ett stort antal börsintroduktioner tyder dock främst på att intelligent kapital såsom PE-firmor bedömer marknadsläget som gynnsamt för att göra exit ur sina portföljbolag.

Min strategi i nuläget är att hålla mig utanför marknaden för indextunga storbolagsaktier. Kommentera gärna hur ni ser på läget. Tillsvidare låter jag bloggrannen Cornucopia illustrera rådande trend i ett numera klassiskt inlägg och dito bild. Jag låter det vara osagt var i kurvan vi befinner oss.

Från Cornucopia